Jag är lång, jättelång!

Idag har jag till min glädje upptäckt att jag är en centimeter längre än vad jag trodde att jag var. Så nu är det nog dags att skaffa nytt pass.

Detta till trots tycks jag inte riktigt nå upp till H&M's standard:

Titta noga och lägg märke till att jag har klack på skorna...

För övrigt kan jag meddela att jag nu befinner mig i Umeå och har tagit en shoppingtur idag. Tur var väl det, för jag menar det är ju inte varje dag man befinner sig i en stad med både H&M, Indiska, Gina Tricot och Kappahl!

På kvällen åt vi god middag och eftersom min man var så fascinerad över hur lång jag har blivit kunde han inte sluta fotografera mig:

Just det - JÄTTE-lång!

On the road again...

Jag har semester.

Det innebär alltså att jag är helt och hållet ledig, har jobbtelefonen avstängd, åker vart jag vill utan att rapportera till någon (ok, mamma vill förståss veta!) och dessutom får lön!!!

Fantastiskt.

Dag 1 på semestern åkte familjen Södertun till Sollefteå (som alltså är en sorts ort på typ 8000 invånare...) för att träffa goda vänner inklusive guddottern.

Idag var vi och badade och därefter grillade vi i stads(?)parken. Där började trötta guddottern (ca 1,5 år) plocka isär ett plastglas för att sen hålla upp inför allas åsyn och utbrista "trasig!".

Just det. Smart.

Imorgon rör vi oss längre norrut, nämligen till Umeå för att träffa biologisk släkt.

Be en bön att den 12 år gamla bilen håller under hela denna road trip!

Sverige är för övrigt underbart vackert!

Idag blir ingenting gjort

Det har jag nämligen bestämt mig för.
Kl. 19.15 ikväll sitter jag på Silja Galaxy med några kursare och ska just hugga in i en smutsig buffé. Det ska bli sjukt skönt att komma iväg och bara göra något helt annat ett dygn. Jag kommer förstås att tänka en hel del på uppsatsen fast kanske inte på det superseriösa planet. Eftersom vi bara är blivande präster och pastor som ska åka så ser vi resan som ett slags kyrkomöte, en synod om man så vill.
Ja, visst måste man kunna ha humor om man ska bege sig in i kyrkans värld för livet.
Det lär bli många invecklade, krångliga och skumma, roliga, tråkiga och sjuka diskussioner och samtal. Vi lär ha otroligt kul: har vi bara hälften så kul som vi har på fikarasterna så lär detta gå i hamn (höhö, älskar inte ni också när man får till en ordvits? Det värsta med mig är att jag inte kan låta bli att poängtera det hela och så dör det hela... fast det är ju också rätt komiskt).

Nu sitter jag på skolan... det lär inte bli någonting gjort dock, eftersom vi ska bege oss härifrån redan vid halv tre och om en kvart är det lunch.
Men bara det faktum att jag har varit här idag gör att det känns lite mer som att jag har pluggat...
...även om sanningen är att jag bara har surfat!

Borta bra...

Så var besöket i Sandviken till ända. Klockan 16.00 satt vi i bilen på väg från SandBay. 2 dryga timmar senare hade vi handlat och var framme hos mina föräldrar för att få skjuts resten av vägen hem (okej, jag körde inte 110 heeeela vägen!).
Nu sitter vi här... home sweet home.
Rösten bar och vi hade otroligt kul. Raggsockorna var med och åkte på så fort vi kom till övernattningslägenheten efter cafékvällen igår. Vid halvelva på kvällen somnade vi som stockar och vaknade inte förrän 10 timmar senare. Så totalt utvilade. Dock hade jag sprängande huvudvärk, men efter två magnecyl koffein, lite frukost och kaffe var det inte mer med det och även denna dag kunde rösten bära. Ah! Som stressen har släppt för tillfället.
Nu blir det en film, lite ostbågar (maken äter ost, vilket jag inte har lärt mig ännu) och ett glas rött.
Vila.
Imorgon är det åter till uppsatsen som gäller. Två dagars hårdkör.
Onsdag: Teologkryssning.

Rapport från Jönköping

För någon timme sedan anlände jag och maken till jönköping. Makens vän med respektive ska ha en vernisage ikväll. När vi kom hit var vi hungriga och gick och satte oss på en restaurang. Vi beställde var sin pizza. När de kom upptäckte jag till min förfäran att min var täckt med burkchampinjoner. Gör de så fortfarande? Jag fick inte i mig halva pizzan. Ni kanske tycker jag verkar lite fin i kanten!? Inte vet jag... Det är inte min självbild men jag har svårt för burkchampinjoner på pizza. Jag vart bara så besviken och kände ett behov av att skriva ett litet inlägg från mobilen. Resten av kvällen kan bara bli bättre.

Tillbaka i den stora staden

Idag är jag rätt trött i min rygg eftersom jag spenderade sju timmar på en swebus-buss igår.

Men det är riktigt skönt att vara hemma igen, att sova i sin egen säng, att bestämma över sitt eget kylskåp, att vara herre i sitt eget hus. Det har varit en helt underbar semester och man känner sig nästan som hemma hos svärföräldrarna... men man är aldrig så avslappnad som när man kommer hem efter att ha varit borta i fem veckor.

Efter att ha sprungit runt och fixat lite i lägenheten och packat upp lite grand, värmde vi på lasagnen i ugnen som min älskade mamma kommit över med (tack mamma, den var supergod som vanligt!), tog ett glas vin och satte oss i vardagsrummet och tittade på en film, i vpr egen fåtölj, i vår egen soffa, och så småningom somnade vi i vår egen säng.

Men all tid är värdefull, så denna dag är inge vilodag. Efter en liten sovmorgon begav vi oss till skolan.

Nu sitter jag och småstartar på min uppsats.

Vad mer kan man önska?

WOW!

Vilken toppensommar det har varit hittills!

Jag har redan badat fyra gånger så mycket som förra året (dvs fyra gånger) då det bara regnade och regnade.

Sommarens första dopp var faktiskt i Ume-älven. Jag gjorde några försök till att åka vattenskidor men lyckades inte hålla mig ovanför vattenytan mer än i några sekunder. Det var fel på utrustningen!!!!!

Sen har det varit bad i Öresund och ytterligare bad och sol i Öresund blir det i eftermiddag. Och så har det självklart varit en hel del bad i svärföräldrarnas utomhus-jacuzzi!

Ah! Nu är det verkligen sommar. Jag har inga rester att bry mig om, en bra bok i väskan (= Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson), en underbar man vid min sida, ljuvliga vänner omkring mig, en mysig familj som snart kommer ner och gör sällskap i några dagar, en jacuzzi på tomten... 

Vad mer kan man önska?

Läger!

Om 45 minuter åker jag hemifrån och kommer inte tillbaka förrän om två veckor.
Det bär av mot Jämtland, Undersåker närmare bestämt.
Jag ska på konfirmandläger. Det ska bli riktigt roligt. Jag har laddat ordentligt de sista veckorna. Det är ett underbart härligt gäng med konfirmander och ledare.
Jag är spänd, för det är något helt nytt för mig att åka som lägerchef, så visst pirrar det lite i magen. Men jag känner mig oerhört trygg med det stöd jag har från mina kolleger, och det underbara ledargäng vi har med oss.
Det kommer bli ett helkul läger. Be gärna för vädret i Undersåker.

På återseende om två veckor!

Visst finns det änglar!

I går var en låååång dag. Jag började jobba kl. 8 och gick inte hem förrns kl. 22!
Jag var oerhört trött när jag satt på tunnelbanan på väg till jobbet på morgonen, men satt och trots det gjorde ett tappert försök att studera.
I "fyran" snett framför mig satt en flicka (läs ängel) på ca 8 år och hennes något äldre bror. Ängeln satt och läste tidningen:
- T-O-K-Y-O, Tokyo! H-O-N-G-K-O-N-G, Hong-Kong! (lyckligt). Aha, jag fattar, kolla, utbrister ängeln och visar tidningen glatt fr sin bror.
Tunnelbanan stannar vi Blackeberg och en man kliver på.
- ursäkta, säger han och menar ryggsäcken som har fått sätet mittemot ängeln.
- oj, den kan jag ta här istället! brister ängeln ut och flyttar glatt ryggsäcken. så kan du sitta där, så!
mannen sätter sig. tunnelbanan åker vidare.
- Oj! säger ängeln och börjar vika ihop tidningen (som nästan är lika stor som henne själv). Hon och hennes bror börjar göra sig i ordning för att gå av. Ängeln ramlar nästan baklänges när hon svingar på sig sin fullpackade ryggsäck. Tunnelbanan stannar i Råcksta, men ängeln står kvar, vänd mot mannen.
- den är så tung eftersom vi ska på utflykt, säger ängeln till mannen.
Mannen frågar vart de ska och ängeln berättar glatt om de olika platser hon och hennes bror ska till.
Under detta samtal känner man hur det riktigt sprider sig glädje genom tunnelbanevagnen, man kan riktigt se hur den rör sig och virvlar kring människor som rök.
Ängeln upptäcker att mannen också har en ryggsäck.
- ska du också på utflykt?! utbrister hon lyckligt.
Nu går det inte att undvika glädjeröken som sprider sig som en löpeld genom vagnen och rakt in i varje människa. Ungefär här inser jag att mitt försök att plugga på vagnen är lönlöst. Här står ju en ängel mitt framför mig och förmedlar något mycket större än vad någon kurslitteratur någonsin kommer förmedla.
- Men åh, det där var ju jättefint! säger ängeln när hon får se det rosa bandet på mannens plånbok. Mannen berättar vad det är och varför han har det där.
Tunnelbanan är inne i tunneln under Vällingby centrum och ängeln börjar vända sig åt det håll hon snart ska gå. Då fångas hennes uppmärksamhet av kvinnan i "fyran" brevid:
- är det där din månadssten?! brister hon glatt ut till den fritt främmande kvinnan.
- Är du också född i september? vilket datum? aha! jag är den 15:e. Vi är födda samma månad! säger hon lyckligt till sin bror.
Jag ser mig omkring och kan inte finna en enda människa vars uppmärksamhet inte riktar sig mot den lilla flickan. varenda ansikte är förvandlat i glädje.
Tunnelbanan stannar och ängeln går av, på väg mot sin utflykt i fjärilshuset.
Jag är övertygad om att hon kommer sprida glädje under hela sin dag.
Tänk vad mycket något så litet kan åstadkomma!

Igår mötte jag en ängel och den glädjen jag fick då har dröjt kvar ännu idag!

Östersund och tillbaka

Det är något visst med att flyga.
Så mycket förberedelser bara för att gå på planet.
Och så sitter man där, blickar ut genom det lilla fönstret.
Sen kommer den allra bästa delen:
Planet åker fortare och fortare framåt, det kittlar lite i magen, man riktigt känner hur kroppen trycks mot stolsryggen.
Och så...
bara så där...
lättar man från marken...
och stiger
och stiger.
Så onaturligt, så omänskligt, så underbart spännande.
Plötsligt ser man världen som en karta.

Vilken upplevelse det är!

En lyxig liten helg

Okej, jag har alltså haft en hel del att göra den sista tiden. Men nu är jag tillbaka på vanlig helfart i arbetskraft igen.
Och jag har vilat upp mig, det ska ni veta.
Jag och Fredrik fick i bröllopspresent för knappt ett år sen ett presentkort på en "romantic lifestyle weekend" på Söderfors herrgård.
Detta presentkort förbrukade vi i helgen.
För att ni inte ska bli alldeles för avundsjuka så ska jag bara dela med mig av middagsmenyn:

1. Baconlindad fetaost, valonöl till det
2. Fläskfilé med jättegod potatis och ett underbart rött vin
3. Laxtartar till vilken det serverades ett härligt friskt vitt vin
4. Sorbet (paus i drickandet)
5. Lammracks (himmelskt gott) med ett riktigt gott rött vin till
6. Panacotta, desertvin

Ah!
Jag ska bespara er detaljerna med champagne, frukt och choklad på rummet, och jacuzzin på rummet och allt det där...

Hit och dit!

Jag har ju under hösten och våren bara pluggat på halvfart och arbetat halvtid samtidigt.
Men de tre senaste veckorna har jag varit ute på VFU (Se inlägg nedan), på helfart. Att vara heltid på ett ställe och halvtid (knappt) på ett annat har inneburit en hel del flängande hit och dit. Annars har jag kunnat anpassa så pass att jag aldrig behöver vara på två olika ställen på en och samma dag, men detta har inte funkat dessa tre veckor. Det har varit rätt utmattande.
Men igår var det sista VFU-dagen, och i morse när jag vaknade och åkte till jobbet tänkte jag att det skulle bli så skönt att bara vara på ett ställe idag... idag skulle jag bara jobba, ah!
Men så tog jag en glimt i almanackan vid halvelva-tiden och märkte till min förskräckelse att jag skulle ha samtalsgrupp på skolan mellan ett och halvtre.
Nu är jag tillbaka på jobbet och har en knapp timme på mig att förbereda kvällens grupp.
Det blev visst lite fläng idag ändå. suck!

Jaha, var det SÅ snö såg ut!

Har varit en sväng till Västerås i helgen på 50års-fest.

Det har varit helt otroligt roligt.

Folk från Sveriges alla håll kom för att fira denna 50-åring. Förutom de som bodde i Västerås, var det jag och Fredrik som hade kortast restid. Längst restid hade nog 50åringens dotter som reste ända från Tyskland för att fira sin mor.

Och vilken brakfest det blev. Helt fantastisk underbar eftermiddag, kväll, natt.

Och för att inte tala om att få bo på hotell en natt, och få äta hotellfrukost.

Strax innan vi skulle ge oss av från hotellet till festen började det snöa, och snöa och snöa. Det snöade helt sjukt mycket, och i det snövädret fick jag tappert vandra...

...i mina öppna små nätta högklackade skor.

Det positiva med skorna?! - De torkade väldigt fort!

Idag tog jag ett besök i skoaffären innan hemfärd.

Det har liksom inte behövs några vinterskor förrän idag, vilket iofs är bra för då kunde jag ju verkligen vänta till slutrean: 70%.

Inte illa!

Borta bra, men hemma bäst!

Så var man tillbaka i Stockholm igen efter en dryg vecka i Skåne.
Var i Helsingborg och hälsade på makens familj och vänner.
Firade nyår på en sjukt kul fest med 108 gäster.
Tog en tur till Malmö och gjorde ett efterlängtat besök hos vänner där.
Så var vi slutligen på bröllopsfest i lördags, vilket också var otroligt roligt. En hejdundrandes fest.
Igår åkte vi hem och möttes av vårt hems underbara tystnad och lugn, men också av uppgifter och ansvar som plugg och arbete kräver.

För min egen del tycker jag iofs att det är riktigt skönt att komma in i almanackans ordning igen. Jag klarar inte av för lång tid av oplanerad tid. Jag kan njuta ett tag men sen blir jag rastlös och stressad.
Det är en svaghet, jag vet, men samtidigt en styrka i mitt arbete och mina studier.

Det är verkligen avslappnande att åka bort, men ibland är det minst lika avslappnande att komma hem.

En tur till Borlänge

Var i Borlänge i helgen med mor, far, syster och make.
Min kusin hade 40års-fest.
Om det har snöat i Stockholm var det ingenting mot vad det hade gjort där. Helt underbart vackert var det.
Vi bodde på vandrarhem alla fem i ett rum.
Den enda som sov hela natten var min far. Vi andra försökte koppla bort hans läten.
Nu kunde jag verkligen rättfärdiga för min make att jag trodde att det bodde ett lejon i mina föräldrars sovrum när jag var liten.

Vandrarhemmet vi bodde på var verkligen jättebra. Otrolig service och trevlig personal.
Vi fick till och med skjuts bara sådär tillbaka till festlokalen där vår bil stod. Inte skulle vi behöva åka buss inte.
Särskilt dyrt var det inte heller. Vandrarhemsvistelsen gick på ca 200kr/ person med frukost.

Så om du någon gång ska till Borlänge så rekommenderar jag verkligen Borlänge vandrarhem.

Oj, vilket reklaminslag det blev!
Jag har i alla fall haft otroligt roligt i helgen. Bara så ni vet.