Vad mer kan man önska?

WOW!

Vilken toppensommar det har varit hittills!

Jag har redan badat fyra gånger så mycket som förra året (dvs fyra gånger) då det bara regnade och regnade.

Sommarens första dopp var faktiskt i Ume-älven. Jag gjorde några försök till att åka vattenskidor men lyckades inte hålla mig ovanför vattenytan mer än i några sekunder. Det var fel på utrustningen!!!!!

Sen har det varit bad i Öresund och ytterligare bad och sol i Öresund blir det i eftermiddag. Och så har det självklart varit en hel del bad i svärföräldrarnas utomhus-jacuzzi!

Ah! Nu är det verkligen sommar. Jag har inga rester att bry mig om, en bra bok i väskan (= Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson), en underbar man vid min sida, ljuvliga vänner omkring mig, en mysig familj som snart kommer ner och gör sällskap i några dagar, en jacuzzi på tomten... 

Vad mer kan man önska?

Sommar och s...ehm...hus!

Så har min ledighet satt igång.
jag befinner mig på Hönö i Göteborgs skärgård. Det är nämligen hönökonferensen. De två senaste åren har jag åkt hit med min man och vi har tältat en vecka. detta år hyr vi ett hus med svärföräldrarna, och det är jag verkligen nöjd med. Jag hade inte stått ut ännu en vecka i tält. Nu får det vara nog med det. det är verkligen semester, trots att vädret kunde varit bättre. Det finns ju dusch och hemlagad mat (inte ljummen yoghurt som förra årets frukost bestod av) och så finns det internet förstås, det är ju verkligen ett plus.
Nu ska vi iväg på bibelstudium.

I'll be back

Damernas detektivbyrå

Igår läste jag ut damernas detektivbyrå.

Jag har hört så väldigt mycket gott och höga lovord om boken. Jag gick in med höga förväntningar och måste tyvärr sägas att boken inte motsvarade dem. Den var rakt igenom förutsägbar och ingen bok jag själv skulle placera under kategorin "spänning" eller "deckare". Det var däremot en rätt skön, och helt ok feel good-bok som passar slöa sommartimmar, vilket gjorde att jag köpte ytterligare en bok av författaren.

Annars ägnar jag de flesta lästimmarna i sommar åt Håkan Nesser och Stieg Larsson.

Har idag börjat läsa Människa utan hund.

I did it again!

Har varit ute och sprungit ikväll igen, sprang samma sträcka som igår, fast utan att gena denna gång. Och det var förvånansvärt myckert enklare idag. andningen gick bra, benen orkade. dock känns det rejält i benen nu så här i efterhand. Rejält med träningsvärk kan man ju lugnt säga. Den värsta biten är ju trapphuset... jag bor nämligen 4 trappor upp utan hiss!

Nä, nu är det dags att hoppa in i duschen.

Det finns en tid för allt som sker under himlen

Det är riktigt vackert väder ute och här sitter jag på mitt kontor.
Har jobbat denna vecka. ska jobba i morgon. sen ska jag inte jobba förrän i mitten på augusti. Då går jag en dryg vecka och sen är det finito med det här jobbet. Sen börjar jag plugga på helfart igen. Jag vill ju bli färdig någon gång.
Praktiken i våras samt präst/diakon-vigningen i juni har verkligen fått mig att börja längta... längta ut... längta efter att få stå där i alba och mässhake och leda gudstjänst, att få jobba helhjärtat i en församling, sluta vara på väg hela tiden. Klart att jag aldrig kommer sluta vara på väg någonstans, men just nu känns det nästan som att allt jag gör är en förberedelse för ett liv som inte är nu. Jag längtar efter att få leva det livet.

Det måste vara det faktum att jag står här och packar och städar kontoret - eftersom den nya pedagogen börjar jobba innan jag kommer tillbaka och hon ska ha detta rum - som gör att jag börjar tänka så här. Det är roligt att packa upp, bygga, förbereda för sig själv, men det är mindre roligt att packa ihop, avsluta, förbereda för någon annan. Det gör att jag längtar ut till solen. Jag hoppas den stannar över helgen.

Ikväll ska jag springa igen... var bara tvungen att berätta det, annars kommer jag aldrig iväg igen... jag har träningsvärk idag!

Det funkade!

Mitt knep med att offentliggöra mina planer på att börja träna funkade!
Jag hade mesiga funderingar på att ta en promenad från Blackeberg hem till Åkeshov i stället för att ta tunnelbanan och liksom vara nöjd med den motionen (jag försökte till och med motivera detta med att det skulle spara åkremsa)... men så kom jag på att jag skulle behöva stå för det beslutet här på bloggen och det avgjorde saken.
Jag kom hem, avslutade kapitlet jag läste i damernas detektivbyrå (ja, jag vet att jag borde läst den för länge sen... bättre sent än aldrig, detta är ju liksom första sommaren utan restkurser så...), och så gav jag mig ut och sprang i en kvart.
Precis när jag kommit innanför dörren kommer grannen och ringer på dörren. Då fick jag liksom stoltsera live också! Snacka om lön för mödan.

Nu sitter jag här alldeles nyduschad. Det känns så härligt ansträngt i kroppen att ha varit ute och sprungit. Och med tanke på hur jobbit det var - särskilt med andningen - så måste jag verkligen fortsätta med detta. Jag har aldrig förr i mitt liv varit otränad, det hör liksom inte ihop med min personlighet. Så det här måste jag verkligen göra någonting åt!

Jag är tacksam om ni peppar mig... och buar på mig om det visar sig att jag inte sköter mig. Det finns nämligen ingenting jag har svårare för än att vara en förlorare. Jag klarar verkligen inte av det!

Nä, nu måste jag stretcha!

Hög tid att börja träna!

Gick i nån slags rask takt till tunnelbanan i morse.
Gick upp för trappan till perrongen.
Satte mig på bänken.
Var anfådd.
Inte bra när man är 25 år!'

Ikväll är det jag som går ut och joggar. Nu är det hög tid för att börja träna igen.
När jag var på läger i Jämtland var vi ute på en fjällvandring. Det satte verkligen igång mina träningsimpulser. Jag har varit riktigt sugen sen dess att börja träna ordentligt igen.
Och bara det faktum att jag ständigt var anfådd när andakterna skulle börja för att jag hade gått trapporna upp till vindsvåningen är ett dåligt tecken! Jag behöver verkligen göra något åt min hälsa, och jag är ju riktigt sugen på att träna, så...idag börjas det.

Följ utvecklingen här på bloggen!
(detta skriver jag för att motivera mig själv. har jag berättat offentligt måste jag också genomföra det... man vill ju inte visa sig vara en vekling heller!)