torsdag, juli 03, 2008

Det finns en tid för allt som sker under himlen

Det är riktigt vackert väder ute och här sitter jag på mitt kontor.
Har jobbat denna vecka. ska jobba i morgon. sen ska jag inte jobba förrän i mitten på augusti. Då går jag en dryg vecka och sen är det finito med det här jobbet. Sen börjar jag plugga på helfart igen. Jag vill ju bli färdig någon gång.
Praktiken i våras samt präst/diakon-vigningen i juni har verkligen fått mig att börja längta... längta ut... längta efter att få stå där i alba och mässhake och leda gudstjänst, att få jobba helhjärtat i en församling, sluta vara på väg hela tiden. Klart att jag aldrig kommer sluta vara på väg någonstans, men just nu känns det nästan som att allt jag gör är en förberedelse för ett liv som inte är nu. Jag längtar efter att få leva det livet.

Det måste vara det faktum att jag står här och packar och städar kontoret - eftersom den nya pedagogen börjar jobba innan jag kommer tillbaka och hon ska ha detta rum - som gör att jag börjar tänka så här. Det är roligt att packa upp, bygga, förbereda för sig själv, men det är mindre roligt att packa ihop, avsluta, förbereda för någon annan. Det gör att jag längtar ut till solen. Jag hoppas den stannar över helgen.

Ikväll ska jag springa igen... var bara tvungen att berätta det, annars kommer jag aldrig iväg igen... jag har träningsvärk idag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar