Igår var dagen för både avslut och nystart.
Med vemod firade vi den sista sommargudstjänsten, serverade det sista sommarkaffet och visade kyrkan för sista gången. Vi tog farväl (på återseende) av församlingsbor och plockade undan det vi för sju veckor så glatt plockade fram.
Det har varit det roligaste sommarjobb jag någonsin har haft, fyllt med minnen: möten, fåglar, skratt, gudstjänster, samtal, kaffekokande, kaffedrickande, kaffespillande, kaffetorkande, bön, sång, fräckisar, mera samtal, predikningar, ännu mera samtal och mycket mycket mer.
Om jag inte hade haft det här sommarjobbet hade jag ännu inte upptäckt att om man är en mycket kort prästkandidat som ska duka upp nattvarden vid ett mycket högt altare finns det en överhängande risk att man inte ser vinet i kalken förrän kalken är fylld till bredden. Jag hade heller ännu inte upptäckt att Madeira inte är ett vin man försöker dricka upp en slurk av för att minska nivån i kalken om man vill vara vid sina sinnens fulla bruk och kunna dela ut det till andra efteråt...
ehum...
Men gårdagen var inte bara en dag av vemod och avslut. Det var även en dag för nystart.
När jag började studera teologi slutade jag att träna gymnastik, något som jag hade hållit på med sen fyra års ålder. Jag ska inte hymla - jag var bra, jag var riktigt bra. Men 3-4 kvällar i veckan á 2,5-3 timmar är svårt att offra när man pluggar heltid, är aktiv i kyrkan, jobbar extra och försöker vara nykär på samma gång. Så jag valde kyrkan före (jag hoppas jag får någon slags stjärna i himlen för det här, Gud, eller åtminstone får kallas martyr eller helgon av en lägre rang kanske?!?).
Jag har längtat tillbaka till gymnastiken sen dess och tänkt att jag någon gång ska ta upp det igen. Nu har jag börjat med en kompromiss:
Istället för att själv träna 3-4 gånger i veckan, står jag nu 1-2 gånger i veckan och ser till att andra tränar riktigt ordentligt och blir riktigt bra.
Igår kväll träffade jag för första gången de JSM-tjejer som jag ska träna framöver. Jag är riktigt taggad. Så mycket potential där fanns!
Det är oerhört kul att vara tillbaka i gymnastikvärlden igen. Jag känner mig lite helare och mycket glad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar