Planet of the apes

Är det fler än jag som har gått med på att klä ut mig till apa den 6:e september? Ryktet om skämtet mot Fuglesang sprider sig som en löpeld över facebook.

Klä ut mig till apa ja... just det, för jag har ju en apdräkt liggande i garderoben. Den hänger mellan elefantdräkten och tomatkläderna!

Jag ser framför mig ett pinsamt scenario:

Datum: 6 september.

Tid: 08.00

Jag klär på mig med omsorg framför spegeln, sätter i mörka linser (för inte har apor blå ögon inte), sminkar mig mörkt i ansiktet och drar på mig min apdräkt. Den enda dräkt de hade kvar i butiken var en sån där med en klarröd put-rumpa. Jag vänder mig om framför spegeln. Tja... inte helt dumt faktiskt.

Tid: 09.00

På tunnelbanan börjar jag bli pinsamt medveten om att alla andra människors apdräkter ser ut som helt vanliga kläder. Är inte det där den där snygga trenchcoaten från höstens h&m-katalog? Har hon en apdräkt under?

Tid: 10.00

Nu är jag framme i kyrkan där jag ska tjänstgöra som gudstjänstvärd idag. Vaktmästaren hade ingen apdräkt på sig. Men det klart, han får ju inte klä sig hur som helst för arbetsgivaren. Prästen har ingen apdräkt under skjortan. Men det klart, det skulle bli lite trångt.

Tid: 10.58

När jag går fram för att hälsa välkommen till dagens gudstjänst blickar jag ut över en kyrka fylld (nåja) med folk som inte ser ett dugg utklädda ut. Då inser jag... den äldre generationen har ju inte facebook.

Jag infogar en förklaring om Fuglesang-skämtet i min välkomsthälsning och samlar församlingen i bön:

Gud, du ensam ser bortom våra masker. Hjälp även oss att se förbi dem. Amen.

Tid: 14.00

Väl hemma går jag in på facebook och tittar in på eventet "planet of the apes". Där står att skämtet är avbrutet eftersom det förstördes av att Fuglesang kollar sin facebook regelbundet uppe i rymden och därmed var beredd.

Detta är det allra troligaste scenariot!

Det är inte läge just nu

Så hädde det sob alltid hädder där jag är ledig: Jag blir sjuk!

Höstförkyldiged är här!!!

Samtidigt är det väl bättre att den kommer nu än när jag är mitt uppe i terminen.

Det är väl med förkylning som med barn - det finns inget lägligt tillfälle att få dem på!

Var är alla bollarna?

Jag har alltid varit en sån där person som alltid har många bollar i luften som man säger.
Jag har tränat, varit aktiv i kyrkan, sjungit eller spelat i band, jobbat o.s.v.
Om jag är aktiv inom någonting är jag verkligen aktiv! Jag tycker helt enkelt inte om att göra saker halvdant.
Nu i höst kommer jag att börja spela i en amatörorkester 2 timmar varje tisdag kväll (fiol), varje söndag kväll och någon kväll till vissa veckor kommer jag att träna tonårstjejer i gymnastik, jag kommer att vara gudstjänstvärd några helger i månaden, dansa lindy hop varje torsdag kväll, och försöka ta mig till ungdomskvällarna i Vällingby så ofta jag hinner och orkar (denna församling ligger sen jag flyttade i våras en timmes resfärd hemifrån).
Förutom allt detta ska jag alltså plugga heltid och försöka ha ett liv med min man. Jag inser att om jag någonsin får barn måste jag börja prioritera bort!

Nu sitter jag här hemma...
sommarjobbet slutade i söndags, skolan börjar inte förrän på måndag. Orkestern har inte startat ännu och inte heller lindy hop-kursen. Maken jobbar och solen gömmer sig bakom molnen...
Vad gör man då?!

Borde kanske öva lite fiol, fräscha upp grekiskan lite inför kursstart, ta mig ut i friska luften lite eller åtminstone inte sitta stilla på rumpan...

...jag surfar.
Jag antar att jag även är en sån där person som bara har ett på- och ett avläge. Skulle behöva en dimmer.

Avslut och nystart

Igår var dagen för både avslut och nystart.


Med vemod firade vi den sista sommargudstjänsten, serverade det sista sommarkaffet och visade kyrkan för sista gången. Vi tog farväl (på återseende) av församlingsbor och plockade undan det vi för sju veckor så glatt plockade fram.
Det har varit det roligaste sommarjobb jag någonsin har haft, fyllt med minnen: möten, fåglar, skratt, gudstjänster, samtal, kaffekokande, kaffedrickande, kaffespillande, kaffetorkande, bön, sång, fräckisar, mera samtal, predikningar, ännu mera samtal och mycket mycket mer.
Om jag inte hade haft det här sommarjobbet hade jag ännu inte upptäckt att om man är en mycket kort prästkandidat som ska duka upp nattvarden vid ett mycket högt altare finns det en överhängande risk att man inte ser vinet i kalken förrän kalken är fylld till bredden. Jag hade heller ännu inte upptäckt att Madeira inte är ett vin man försöker dricka upp en slurk av för att minska nivån i kalken om man vill vara vid sina sinnens fulla bruk och kunna dela ut det till andra efteråt...
ehum...

Men gårdagen var inte bara en dag av vemod och avslut. Det var även en dag för nystart.
När jag började studera teologi slutade jag att träna gymnastik, något som jag hade hållit på med sen fyra års ålder. Jag ska inte hymla - jag var bra, jag var riktigt bra. Men 3-4 kvällar i veckan á 2,5-3 timmar är svårt att offra när man pluggar heltid, är aktiv i kyrkan, jobbar extra och försöker vara nykär på samma gång. Så jag valde kyrkan före (jag hoppas jag får någon slags stjärna i himlen för det här, Gud, eller åtminstone får kallas martyr eller helgon av en lägre rang kanske?!?).
Jag har längtat tillbaka till gymnastiken sen dess och tänkt att jag någon gång ska ta upp det igen. Nu har jag börjat med en kompromiss:
Istället för att själv träna 3-4 gånger i veckan, står jag nu 1-2 gånger i veckan och ser till att andra tränar riktigt ordentligt och blir riktigt bra.
Igår kväll träffade jag för första gången de JSM-tjejer som jag ska träna framöver. Jag är riktigt taggad. Så mycket potential där fanns!
Det är oerhört kul att vara tillbaka i gymnastikvärlden igen. Jag känner mig lite helare och mycket glad!

Alltid roar man någon

I morse var jag mycket trött efter en jobbig natt. (se föregående blogginlägg). Efter att ha gått upp en andra gång efter ett misslyckat insomningsförsök la jag mig på min spikmatta. Och tänka sig - det hjälpte!
Men som sagt, tröttheten var enorm på morgonen, något som kanske ändå roade min internetbank. Följande "konversation" ägde nämligen rum före frukost efter att jag noggrant hade räknat med hjälp av mina fingrar:

Från	Cecilia Södertun
Mottaget	09-08-07 07:39
Meddelande	Hej. Jag överförde just 700 kr från mitt e-sparkonto till mitt privatkonto. Saldo före överföringen var på sparkonton 3300,28. Efter överföringen var saldo 2600,28. Det har alltså dragits 800 kr istället för 700. Dock har det bara kommit in 700 kr på mitt privatkonto. Kan ni åtgärda detta på något sätt? Vänliga hälsningar /Cecilia Södertun

Från	Cecilia Södertun
Mottaget	09-08-07 07:41
Meddelande	Hej. Jag skickade just ett meddelande till er som visar att jag har glömt all den matematik jag någonsin har lärt mig. Jag ber om ursäkt för detta. Allt stämmer och jag skäms litegrann. Hälsningar /Cecilia Södertun

Från	Internetbankens Kundtjänst
Mottaget	09-08-07 07:48
Meddelande	Hej. Tack för din fråga. Det har endast dragits 700 kronor från ditt e-sparkonto. 3300-2600=700 kronor Med vänlig hälsning Swedbank AB (publ) Catharina Wirén

Är det inte intressant att det aldrig slog mig att använda miniräknare innan jag tog kontakt med min bank? Jag litade blint på att det räckte med sex fingrar för att räkna till sju (!).
Jag hoppas innerligt att jag aldrig behöver möta Catharina Wiréns blick!

Sömnproblem...

Jag vaknade... 'undrar vad klockan är'. Som alltid när jag vaknar när det fortfarande är mörkt ute inleder jag med en debatt i huvudet om jag ska titta på klockan eller inte. Jag bestämde mig för att jag ändå behövde gå på toaletten. Gick upp och tittade på klockan väl tillbaka i sängen: 02:23. Ok, härligt. Flera timmar kvar till väckning. Då har jag verkligen tid att somna om.
...somna om
...
somna om
...

Vred och vände mig...
Funderade...
Av någon anledning började jag tänka på så himla mycket saker...
Som alltid när jag har svårt att somna om började en debatt i mitt huvud - ska jag gå upp och börja dagen eller försöka somna om?
- somna om!
Ska jag gå upp och dricka lite vatten och sen göra ett nytt försök eller ligga kvar?
Jag bestämde mig till slut för att gå upp. Tittade på klockan: 03:12. Gick ut på balkongen - fullmåne! Skulle kunna ha med saken att göra. Vad vet jag.
Bestämde mig till slut för att om hjärnan ville fundera kunde den lika gärna få göra det över ett tangentbord.
Nu gör jag ett nytt försök. Jag kan i alla fall få 3 timmars sömn till.

Sommar, sommar, sommar

Det har inte varit mycket ledighet den här sommaren. Jag var ledig ca en och en halv vecka i början av sommaren, sen har jag sommarjobbat i kyrkan och när det jobbet slutar om två veckor har jag en veckas ledighet innan terminen startar på nytt.

Men just idag känns det som om jag har ledighet framför mig.

Hela sommaren har jag haft en artikel att skriva, och eftersom den skulle vara inne senast 1 augusti satte jag mig inte med den förrän veckan innan. Men den har legat och tryckt i mitt huvud hela sommaren.

Men nu är artikeln inskickad (håll utkik efter nästa nummer av tro & liv!), sista predikan för sommaren är utförd och framför mig har jag nu två lediga dagar.

Här ska njutas.

I morgon väntar lunch vid en väns kolonistuga. Härligt!